"För varje dag som går blir jag mer och mer feminist, även om jag inte gillar ordet. Fast det här är en svår diskussion. Samtidigt som vi har möjlighet att jobba lika mycket som män och supa lika mycket i businessklassen på flyget har vi kvar den traditionella kvinnorollen, tar på oss huvudansvaret hemma. Frågan är vad man gör åt det."Så säger Kristina Axén Olin enligt dagens SvD.
Kristina Axén Olin berättar mycket annat. Läs gärna hela artikeln och försök låta bli att gråta. Det kunde inte jag. Kan bara gissa varför det är svårt att läsa den typen av artiklar.
Det är kanske alldeles för sorgligt att bli påminnd om att vi faktiskt lever i ett ojämställt land. Många gillar inte ens ordet feminist. - Feminism som enligt Svenska Akademiens ordlista 2006 betyder: en intellektuell och politisk rörelse för kvinnans fulla ekonomiska, sociala och politiska jämställdhet med mannen. Varför gillar man inte det? Vad ogillar man? Vad är de egentliga skälen till ogillandet?
Efter att ha läst artikel om Kristina Axén Olin och även artikeln om Timmermännen i DI. Där timmermannen Gunnar Telerud säger; ”Vi har i princip levt oförändrat i snart 250 år. Jag tror inte att vi får se någon kvinnoorden under min livstid”. Måste vi bara göra något för att medverka till att det händer positiva saker. Allt är inte svart, men dessvärre lever en alldeles för stor procent i Sverige ett ruggigt ojämställt liv.Vad kan vi göra, mer än prata och skriva för att försöka få propparna som inte vet. Att se att både kvinnor och män duger som de är.
Skall vi använda samma metoder som icke feministerna gjort i 250 år; Vi kvinnor och män som gillar ordet feminism slår oss ihop och kallar oss Timmermänniskorna. Det låter ju kraftfullt och vilar på gammal fin stabil grund. Kommer från att Jesus var snickare. Affärsidén är att skapa jämställdhet. Strategin, att gilla feminism och att i alla lägen hjälpa och stödja. Bara varandra. Så att vi kan ta över makten. Sedan skall vi naturligtvis ge "bidrag" till sjuka och fattiga fäder och män. Så att vi legaliserar vår verksamhet.
PS. Det är förtryck, att inte våga berätta hur det är bakom kulissen under ytan. Eftersom det betyder att det då blir ännu värre, så går det ju inte att berätta. Eller, går det och är det kanske till och med nödvändigt snart? När det handlar om människors rätt till lika värde. Och detta är inget Jippo. Eller ett anfall som snart går över.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar